Dag 21 – Ett annat ögonblick
Ett annat ögonblick... Hmmm... Alltså sånt här är så svårt. Men nu vet jag! Det var när jag var 13 bast - på julafton, alltså snart tre år sedan. Jag hade tjatat och tjatat efter de där biljetterna till Tokio Hotel's konsert på Hovet i Stockholm. När jag öppnat alla julklapparna så kom mamma in med ett kuvert där det var ett kort med texten att jag fick åka ner med Myrizz och Issa till Stockholm med våra mammor för att se dem. Jag minns att jag blev så glad att jag skrek och tårarna bara rann - Jörgen har det på film!
Men sorgligt nog så blev ju den konserten inställd. Dock förra julen så fick jag en kartong och där stod det "Favorit i repris..." och där i låg det en lapp där det stod något i form av: "Du, Fridah och My ska följa med Linda och Camilla till Stockholm, Globen och se Tokio Hotel den 4:e Mars 2010" - Lycka! Det var nog värt väntan!
Definitivt.
Jag och mamma på väg till Globen den 4/3 2010
Dag 17 – Mitt favoritminne
Det tror jag ni vet redan. Det är ju solklart. Min första och enda Tokio Hotel konsert med två av mina kära vänner. Det är oförglömligt. Den sortens lycka är så stark. Jag menar, när man har älskat ett band i 4 år och äntligen får se dem live efter lite mer än 4 års väntan så är det en obeskrivlig känsla som man känner. Det är en känsla av att leva. Man lever verkligen när man står där och ser dem på scenen! Det är verkligen maximal lycka är kärlek... Jag är verkligen supernöjd med att ha fått den möjligheten att se några av mina främsta idoler live, här i Sverige den 4e mars 2010. Det var verkligen en riktig upplevelse. Ett minne för livet.
♥
FAVORITBILDEN♥
I Globen. 04/03/10. Underbart.
Pictures from yesterday
Frukosten!
Båten (vandrarhemmet) som vi bodde på!
Haha.
Utsikt till slottet
Fikapaus på Waynes Coffee.
Fridah beställde en jättegod muffins!
Jag och Myraan i den läskiga lutande rulltrappan.
Nu tänkte jag lägga ifrån mig datorn och umgås med Kim tills Elin kommer hit! Vi ska väl säkert hitta på något.
När jag får tag i min USB-kabel igen så lovar jag lägga upp mer bilder. Okej? :)
Puss på er!
The feeling I adore
Att åka nattbuss till Stockholm i 9-10 långa timmar på hårda, trånga säten för att se mitt favoritband är ett utav det jobbigaste, förjävligaste, mest obekväma men ändå det underbaraste och bland det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Det var riktigt jävla värt. Jag skiter i alla som säger att det blev "misslyckat". Ja, det kanske inte var fullsatt - inte ens nästan. Men vi hördes som att det var fullsatt och bandet älskade det! Likaså vi. Och det tycker jag är viktigast.
Att stå där och dela den här känslan med tusentals andra fans - Det är en riktigt mäktig känsla.
Det går inte beskriva. Det är bara sjukt MÄKTIGT.
6:e Mars 2010
Hem ljuva hem. Just nu sitter jag med Kim och Elin gick iväg en snabbis för att träffa sin pojkvän. Hon ska sova här ikväll. Min USB-kabel till kameran råkade jag glömma med Fridah så det kommer trilla in lite random bilder från Stockholm lite här och var, då och då. Men det gör nog inget! Mamma hade också massor med fina bilder som jag vill ha!
Love with a big, fat L ♥
Myraan och jag är fixade och klara!
Mamma och jag.
Fridah och jag!
När vi såg Globen lysande rosa(hehe) så kände jag att det var nära...
Träffade Kenza (man ser riktigt fuckad ut när man har bråttom..)
Vi sprang även på Mirre! (inte bokstavligt)
Globen var inte ens fyllt.
Jag och bästa vän på plats!
Fridah spillde ut alla popcornen. Haha!
Jag hade inte så bra zoom på kameran så jag filmade mest...
Men jag fick några bra bilder iallafall.
Jag lägger nog in resten av bilderna och några videos när jag kommit hem istället. Eftersom jag har så lite tid här.
Nu ska vi gå och äta middag, sedan ska jag och mamma ta bussen hem till Skellefteå igen.
Jag är hemma imorgon tidigt på morgonen. Men jag skriver nog på kvällen istället.
Så jag återkommer nog senare istället.
Konserten då?
Jo, det stod ju att de floppade. Och ja, det var inte ens hälften fullt i Globen. Men alla vi sjöng med i nästan alla låtar, alla skrek och hejade på.
Alla var riktigt peppade.
Bandet gav oss applåder också, i typ en minut eller så.
Sjukt!
Det var mäktigt, så jävla mäktigt.
Det är allt jag kan säga.
Det var inte den sista konserten jag ska på, det kan jag lova!
Hur har ni det då? Alla där hemma? :)
Jag saknar Kim!
Saknar er andra också, hehe ;)
Puss!
FANAKTIONS GLOBEN OCH SCANDINAVIUM!!
“DETTA ÄR VIKTIGT FÖR ER TH-FANS! Efter TH-konserten ska vi sjunga “by your side”, en av Tokio Hotel’s finaste låtar, för att på ett sätt “ge tillbaka” och visa uppskattning. Sprid runt detta på bloggar osv. Och sprid även runt det i kön när ni är där. Detta gäller båda konserterna (STHLM & GBG). Denna fanaktion är alltså efter att killarna sprungit ut från scenen och det är ännu oklart hur vi ska få igång det. Förhoppningsvis hinner vi komma överens om något sorts tecken (som ett stort lakan i en färg) och lyckas få igång hela publiken. Grymt va? För att vi ska lyckas måste det här spridas överallt. KOM IGEN NU!”
Även:
Fanaktioner i Sverige - Båda konserterna:
1. Klappa/Stampa i takt och peka mot Bill under Hey Du/Hey You
2. Kasta gula och blå ballonger under Forever Now/Für Immer Jetzt
3. Sjunga “By Your Side” när killarna lämnat scenen. - som sagt ovan
